Can't let go of these worn out memories...
Vart inte mycket gjort idag kan man ju lugnt säga. Sov lite för första gången den här kvällen, men vart väckt tidigt av att telefonen ringer och då var det kusinerna som var på väg. De har tydligen ingen dusch så de skulle komma förbi och låna våran. Bad mor att säga till dom att jag sov för jag orkade inte gå upp och vara barnvakt. "Sov" till typ elva då åkte dom hem. Låg och tänkte på ganska mycket under den här tiden eftersom att man vart väck gång på gång av barnen som skrek på nedervåningen. Tänk på mycket saker som har hänt under året. En av sakerna som kom upp var Hanna... känns inte som att jag har känt henne i mindre än ett år. Fattar bara inte hur jag kunnat lära känna henne så bra under den här korta tiden, men jag är glad att jag har gjort det. <3 Har tänkt på alla andra jag har lärt känna under året... De som kom till tanke flertal gånger var Tor, Gustav, Hanna, Robin, Ann, Leo och många fler men även personer som jag känt sedan förr. Jag vet att man ska leva i nuet, men jag vill leva i mina minnen när jag ligger och tänker... det som har hänt.
Vet helt och hållet varför också.. Jag kan inte släppa taget, jag kan bara inte och i mina minnen finns så många som jag gillar/älskar. Så många roliga stunder, så många chanser, så mycket lycka...
Det finns mycket jag ångrar också, som man tänker tillbaka på för att lista ut hur man skulle ha gjort egentligen. Men egentligen så ångrar jag dom inte, önskar bara att jag kunde ha kommit på det jag kommer på nu just då... Mina minnen som har med det att göra involverar ofta en viss person. Varför kunde jag inte bara ha sagt till han att jag gillade honom? Jag hade så många chanser, så många tillfällen och inte skulle det ha skadat att ta reda på det, skulle ha vart motsatt. Nu har jag ingen aning om hur han känner och jag kommer få mycket svårare att släppa taget eftersom att jag aldrig kommer att veta om han var det minsta intresserad av mig.
Det är också minnen som jag har svårt att se förbi eftersom att det var den lilla tid jag har haft med honom. Dom gånger han sagt något som har fått mig att må så mycket bättre upprepas gång på gång och inte vet han om att han har gjort något... men han är inte helt ensam om att ge lycka till mig, tror bara att han är minst medveten om vad han har gjort.
Efter att ha legat och slitit ut de minnen som jag vägrar att glömma så har äntligen kusinerna farit hem och jag får skynda upp eftersom att mor vill att jag följer med och handlar inför midsommar. Inte det roligaste men mor köpte ett par ballerinaskor och skrivarpapper åt mig, så jag fick något bra utav det i alla fall. När man kom hem startade mor med maten, var vegetariska idag, tacos med quorn- (elr hur det stavas) strimlor i ställe för köttfärs. Skulle egentligen ha köpt färs i ställe för strimlor men det fanns inget kvar.
På kvällen for man iväg på träning, skulle ha sprungit på morgonen, men vart inte mycket tid till det. Vi var dock inte så många som var där. Nio stycken totalt och Elin satt på sidan och kollade på eftersom att hennes tå har bytt färg efter att hon blev stämplad på matchen dagen innan. Efter träningen så for jag hem och duscha, sen har man suttit här sedan dess.. borde nog sova ett tag med tanke på att man bör ha lite krafter kvar till imorn, blir femkamp hos släkten och kusinerna blir nog besvikna om jag inte orkar nått. Plus att jag kommer nog ganska säkert bli skickad på att vara barnvakt, som vanligt...