nu tror jag det är dags att krypa ner i sängen igen. elr ja, har legat här större del av dagen, men ska väl försöka sova nu :p

bättre dag idag iaf, blev ett bra pass på gymmet idag, lite mer träning för mig. dock ska ju rickard gymma själv imorn elr med en av cheferna på hans jobb. så min sista dag i notodden blir typ vara inne på rummet hela dagen, käns inte så kul. kommer SÅ att tappa all träning jag kommit igång med för om det inte blir nå imorn blir det inge mer under den tiden jag är här. det var lagom synd, för kändes ju faktiskt som man började komma igång lite nu..

annars har väl dagen vart ganska så händelselös, bara legat hemma på rummet och spelat ths sims 3 hela dagen typ. elr justja, en sak hände faktiskt idag på väg till gymmet. när vi var ca halvvägs bestämmer jag mig att jag ska glida på isen, ni kan ju tänka er vad lockande det är när det är nerförsbacke på typ 30meter och allt är bara is typ. hur kan man inte ta chansen liksom? :p
men iaf, tar hur mycket sats som helst och glider en rejäl bit och känner mig hur ostabil som helst, men när man stannar känner man sig lagom stabil. elr iaf tills man lyfter på ena foten. *poof* andra benet glider iväg och helt plötligt ligger man där raklång, skitont i höften och en "hjälpande" hand som inte ens kan stå rakt pga skrattanfall. kan tänka mig från den iaktagande vinkeln var det säkert väldigt underhållande, man förväntar sig inte direkt att fallet ska komma när personen står still. men trots att det kan vart underhållande kan jag inte säga att jag uppskattade smärtan alldeles för mkt :p


inte dålig utsikt man har påväg till gymmet va? :)

min resa här har typ bara flugit förbi känns det som. i början gick tiden verkligen jättesegt, efter en dag här var jag övertygad om att jag måste vart här i minst 4 dagar iaf. idag var jag helt övertygad om att det var onsdag kväll, och känns fortfarande som det men min mobil verkar inte vilja hålla med :o känner inte att jag vill åka hem. elr jo, jag vill träffa kompisarna. skolan och jobbet och ett bo hemma med föräldrar och behöva anstränga sig kan ju ta sig ganska rejält! jag vill ha det här livet jag har här och mina vänner på nära avstånd, då skulle livet kännas helt perfekt. inga bekymer, elr inte så stora åtminstonde ^^

men man får söka vidare, nån gång måste man väl hitta en perfekt kombo och få livet att kännas underbart och verkligen värt att leva. nej, mina krav är inte alls höga va? :p